Grattis my darling!!
Hipp Hipp Hurra idag är det Antes födelsedag =)
<3
Har tillbringat dagen på stan med massa shopping.. Supermysigt!!
Wille fick pengar igår när vi hade kalas, så han köpte säng, bord och stolar till sitt nya pippi-hus. Sen blev det även ny pippi, Tommy och Annika.
Emmi fick en ny jacka med matchande mössa. Hon kommer vara så fin när våren kommer!
Full fart hela helgen lång!!
Sitter här och funderar på om jag har något att berätta om den gångna helgen? Hmm.. Klart jag har!! Har varit full fart med både fest och kalas =)
Hipp Hipp Hurra!!
Hipp Hipp Hurra idag är det våran älskade Willes födelsedag!!!
Wille kunde knappt bärga sig att öppna sina paket
Det bara tindrade i hans blåa ögon
Robert, Jennifer, Nova och Hampus kom på födelsedagsfika!
En nöjd Wille
Pippi är ju favoriten
Jennifer, Emmi Och Hampus
Emmi
Nova
Wille fick målarbok och kritor/pennor av Robert och Jennifer.
Nu blir det matlagning och sen sängen..
See you all!!
Anmäla?
Tycker att det är svårt att avgöra om Emmis "händelse" är något att anmäla..
Det är ju inte bara att fylla i en blankett på 2 minuter och så är det färdigt. Är verkligen inte ute efter någon ersättning eller att sätta dit någon speciell person. Vill bara inte att någon annan förälder ska behöva uppleva samma sak.
Men på något konstigt vis känner jag mig fortfarnade så maktlös imot sjukvården. Varför skulle någon lyssna på mig nu när jag ska anmäla dom?
Vems ord är starkast en förälders eller en läkares??
Som sagt det är ju en process att gå igenom om man ska göra en riktig anmälan och frågan är ju om jag orkar med det när jag jobbar och har 2 barn som kräver all uppmärksamhet när man är hemma?!
Går fortfarnde runt och känner mig helt tom!!
Är inte ledsen, glad eller arg utan bara tom på känslor.
Det värsta är ju på kvällen när tankarna snurrar och man ska försöka sova för att orka med jobbet.
Klarar inte va att ha Emmi i sin säng utan måste hela tiden känna att hon är nära. Så lustigt allt kan bli helt utan förvarning?
Men det släpper väl snart förhoppningsvis. Men man kommer ju aldrig ifrån att barnen betyder mest och att man gör allt för att dom ska ha det så bra som möjligt. Ialla fall jag!
Och sen när man ser på tv om allt tragiskt som händer den ena familjen efter den andra tänker jag att vi haft sån otrolig tur..
Alla bär på sina egna upplevelser och det här va det värsta som hänt mig, medans det för andra händer andra saker som drabbar dom lika hårt.
Längtar så till att få se hans söta ansikte när han öppnar sina presenter =)
Önskar jag kunde få ge min snutt paket på sängen imorgon, men han får snällt vänta tills jag slutat jobba och kommer hem med tårta..
Trollen i mitt liv!!
Tisdag 22/2
LEDIG!!!
Det är så skönt att uträtta ärenden när lilleman är på dagis. Inte för att det är jobbigt att ha med honom, men det går så mycket smidigare utan.
Åkte in till maxi på förmiddagen för att handla till det kommande kalaset på söndag.
Ska bjuda 15 personer på tacos.. Hm blir en del att tänka på. Väl i affären kom jag ju på att jag inte kan handla grönsakerna idag, då blir dom ju gamla. Aja, basvarorna och dricka är inköpt så det är ju en bit på vägen. Måste ändå förbi systemet i veckan, då vi ska ha lite fest för Ante i helgen.
Eftersom vi har två födelsedagsbarn i våran familj nu, så passar vi på att slå ihop det. Wille fyller nu på tors 24:e och Ante på månd 28:e.
Svängde förbi lekhuset och handlade Willes sista presenter, han kommer bli så glad =)
Han är nog lite spänd och nervös. Han trodde han skulle få öppna paketen idag, men det är ju fusk! Måste ju vänta tills det är födelsedag.
Har så svårt att sluta handla, är ju så roligt!
Igår var det måndag..
Och ytterligare ett arbetspass stod på schemat, 7-16.
På kvällen kom Jessi och Emilia hit och åt kvällsmat.
Ingen jättelyckad kväll, då barnen var trötta och bara bråkade med varandra.
Men njuter så av sällskapet ändå <3
Hinner ju inte ses så ofta, så tiden med jessi är så värdefull!!
Födelsedagskalas
Söndagen bjöd på arbete fram till 15.00
Sen bar det av till Emilia på barnkalas =)
Mycket trevligt som vanligt hos familjen Sällström/ Råsberg!
Kvällen spenderades i Skriketorp hos svärföräldrarna med Kinamat, mumms!!
Emmi redan 6 månader
Idag blir Emmi 6 månader!!!
Grattis våran älskade Sessa <3
Grattis!!
Grattis sötaste Emilia på din 2-årsdag!!!!
Hipp hippp hurra!!!
Pyssel och chokladbollar
Igår eftermiddag/kväll bakades det chokladbollar.. Killarna stod för bakningen och jag för städningen.
Vi hann även med att måla och bygga pärlplattor.
När vi pärlat färdigt skulle jag vara så duktig att ställa in pärlplattan i skåpet.. Hmm gick ju inte så värst bra, då jag tappade den i golvet! Nu är det bara att börja om från böran hihi
Dags att bege sig till jobbet om mindre än en timma.
Hoppas på att helgen går fort, för nästa helg är det PARTY!!
See you all!!
Fredag hela dagen lång
Mamman är uppe och Wille på dagis. Snart dags att väck mina två skönheter som ligger och snarkar fortfarande =)
Ledig dag idag, sen väntar helgens jobb.
Timmarna går så fort och dags att hämta lilleman om 40 min. Sen bär det nog av för lite shopping och vc kl 15.
MYS!!
Har äntligen hittat sladden till kameran ;)
See you later!
En tid vi aldrig kommer glömma
Lägger in lite bilder på Emmi från avd 15.
Första timmarna efter att vi tillslut blev inlagda
Dagarna då Emmi låg i Sipapen
Hemma hos pappa och Wille på permission
Så liten och så sjuk!
Men man märker redan nu att hon är stark och har en vilja av stål:)
Är evigt tacksam att vi klarade oss igenom den tuffa veckan!
Älskade lilla Sessan <3
Dom finaste <3
Uppfriskande promenad
Hem tog jag ingen promenad utan A kom och hämtade mig. Kan ju inte ta ut mig helt hihi
Åh önskar jag kunde hitta den envisa sladden till kameran som verkligen inte finns!! Vill bjuda på lite bilder på mina troll.. Bla när Emmi använder gåstolen första gångerna och Wille sparar pengar till våran resa.
Bäst att göra ett tappert försök igen och se om man kan hitta någon sladd..
See you later! <3
Borta med vinden?!
Det är så tråkigt att blogga när jag inte kan lägga ut några bilder.. Kan verkligen inte hitta sladden till kameran :/ Bilderna i mobilen blir inte alls lika bra, men får väl sattsa på dom ändå!
Kvällen fick ett slut
Då har denna kväll på jobbet sprungit iväg. Nu väntar sängen med en bra bok och mina små troll =)
Imorgon är det en promenad till jobbet som gäller. Blir så när vi för tillfället bara har en bil, men det kan ju vara skönt att få lite motion. Cykeln känns för riskabelt att ta nu när det är snö och halt.
God natt alla vänner!!
En vecka i kärlekens tecken!
Får ont i magen när jag tänker på veckan som varit..
Att det kan vara så svårt att bli tagen på allvar?!
Våran lilla Sessa har varit sjuk, så hon och jag har fått tillbringa sju långa dagar på Vrinnevisjukhuset (avd 15)
Började redan på fredagen den 4 feb med att Emmi hade hög feber och hosta.
Ringde 1177 på kvällen och förklarade läget.. Gissa vad svaret blev, jo AVVAKTA!! (Det värsta svaret som finns när man är orolig och känner på sig att ngt inte stämmer med ens barn)
Vi avvaktade under natten och ringde igen på morgonen 5 feb, skulle fått en tid på jourmottagningen men vi fick åka direkt till barnjouren.
Dom undersökte Emmi och ställde tusen frågor. Var där ca 5 timmar, sen fick vi åka hem.
Under eftermiddagen tyckte jag att hon blev sämmre och jag fick inte kontakt med henne, hon bara sov och sov..
Åkte upp till barnjouren utan att ringa denna gång. Som tur va hade jag med mig Jessi, så jag slapp sitta där uppe själv <3
Dom undersökte henne och febern va lika hög som vanligt över 40grader.
Emmi fick genomgå röntgen.
Fick svar på kvällen/natten att hon hade lunginflammation. Fick medicin och åka hem.. Medicinen kräktes hon upp och febern va lika hög. Alltså ingen förbättring. Andningen blev bara sämre och sämre för varje timma som gick.
Det va bara att ring barnjouren igen och åka upp.
Kan ni förstå att vi blir hemskickade en tredje gång!! Helt jävla otroligt om man får uttrycka sig så..
Kände att mina krafter började ta slut och smärtan i Emmis ögon va hemskt att se..
Söndagen gick och måndagen spenderade vi hos svärföräldrarna..
Emmi blev bara sämre och sämre.. Hade svårt med andningen och febern va på topp.. Till slut blev jag så förbannad att jag ringde 1177 igen!
Jag berättade precis vad jag tyckte och tänkte och som tur va fick jag prata med en vettig person denna gång.
Hon tyckte inte att det va någon tvekan om att hon behövde vård på ett SJUKHUS!
Sjuksköterskan L ringde upp och det va bara att dra hela historian igen..
Det va inläggnings-stopp på vrinnevi, så planen va att vi skulle få åka till Linköping.
Det va en ledsen och förtvivlad liten Wille vi lämnade den kvällen hos farmor och farfar.. Fy vilken ångest jag hade!
Vi bestämde tillsammans med sköterskan att vi skulle åka till barnjourmottagningen så dom fick titta på Emmi igen och förbereda det dom kunde innan resan till Linköping.
Vi kom upp för fjärde gången och det gick till på samma sätt tills...
Emmi blev akut sämre.. Jag trodde hon skulle försvinna ifrån oss dom oändligt långa minuterna! Tror det va sju personal som kämpade med att sätta nålar, ta prover, ge syrgas och försöka hålla henne vad liv.
Jag klarade inte av att hålla i Emmi längre, så Ante fick ta över.
Jag hade aldrig förlåtit dom om det hänt våran prinsessa något!!
Läget v aså kritiskt att dom fick skicka iväg ett annat barn till Linköping och vi fick stanna i Norrköping.
Emmi hade inte ätit på fyra dygn, haft 40 graders feber lika länge och kunde knappt andas..
Det stör ihjäl mig att det ska behöva gå så långt innan dom gör något!!!
Vi åkte in vid 18-tiden på måndagen och kl 06 på tisdag morgon började det bli lungt inne på vårat rum.
Emmi bara sov och sov och jag kunde inte koppla av, så det blev ungefär en timmas sömn den natten.
Nästa steg va att lägga Emmi i en maskin som hjälpte henne att "andas" med en sipap.
Timmarna gick så fruktansvärt långsamt och det är ju inte det lättaste att förstå vad dom pratar om på det där stället.
Men Emmi hade drabbats av RS-viruset och fått lunginflammation i båda lungorna.
På tisdagskvällen fick Emmi flytta till ett rum där en annan pojke låg som drabbats av samma "sak"
En personal var tvungen att sitta vak 24 timmar om dygnet hos dom små.
Jag fick ett övernattningsrum en våning upp i byggnaden.
Tänk er känslan av att behöva lämna sitt barn i någras händer som man inte har förtroende för alls!!
Men den natten gick och hon låg där i sin säng när jag kom ner på morgonen.
Det enda jag ville va att ta upp henne och låtsas att allt va bra igen.
På onsdagen kom först Fia och tog en fika med mig och sen kom min Mamma och gjorde mig sällskap, då Ante va hemma med Wille.
Emmi började pigga på sig och på fredagen började dom att träna ur Emmi ur sipapen.
Nu började längtan hem bli stor, men jag visste ju vad som va bäst för våran tjeja.
På lördagsmorgonen tog dom ur henne ur seppapen igen och sedan dess har hon inte behövt använda den igen.
Vi fick fyra timmars permission i söndags för att se hur det gick hemma. Emmi blev ansträngd och hade fortfarande lite vätska i lungorna, så vi fick stanna kvar på sjukhuset ett dygn till för att inhallera var 3e tim.
Äntligen kom dagen då Emmi var så pass frisk att vi fick åka hem.
Allahjärtansdag <3
Läkarna bad oss om ursäkt att det blivit så här.. Han frågade mig hur jag kände och det enda jag svarade va: Huvudsaken att hon är frisk, så vi får åka hem nu!!
Kommer ha väldigt svårt att känna förtroende för sjukvården igen!
För vissa kankse det inte låter så allvarligt, men när man väl ligger där med sitt barn i famnen och inte vet hur det ska sluta.. Då leker livet med en..!
Kan bara tacka för att det slutade såhär bra..
Itisdags unnade vi oss lite shopping hela familjen! Så mysigt att vara alla tillsammans igen <3
Tur att kärleken till ens barn är så starkt att man står på sig i alla lägen!
En prins och prinsessa <3
Har ju hänt mycket saker sedan jag skrev sist!
Vi har blivit föräldrar igen och Wille storebror till den sötaste Prinsessan Emmi..
Wille är en så stolt storebror och allt går bättre än vad jag räknat med :)
Är världens stoltaste mamma till mina troll <3
Nya tider..
Sitter här och funderar över om jag ska ge bloggandet en chans till?!
Är ju ganska skönt att få skriva om både små och stora ting som händer i våran vardag.
Hoppas bara tiden räcker till :)
